You are not logged in
Log in
Sign up
Welcome

Mitt namn är Willy Persson och jag startade denna släktplats.
Släktplatsen skapades med hjälp av MyHeritage.com.   Om du har kommentarer eller feedback till denna släktplats, klicka here för att kontakta mig.
Our family tree is posted online on this site! There are 8894 names in our family site. The earliest event is the birth of Kejsare Tibertus CLAUDIUS Nero av Romarriket (Aug 1 10). The most recent event is the birth of <Private> (Sep 4 2014).  De flesta är danskar eftersom min fru delvis har sin släkt där och de är mycket bra kartlagda. På alla mina fyra grenar efter mor och fars föräldrar är jag nu tillbaka till den danska tiden före 1658 då vi alla var danskar. Mer om detta årtal finns att läsa på http://www.ts.skane.se/fakta/1658

Släktplatsen uppdaterades senast den Oct 25 2014 och har 77 registrerad(e) medlem(mar). If you wish to become a member too, please click here.   Mycket nöje!

 Det är tacksamt om ni scannar in släktbilder och skickar dessa till mig på email wip1950@gmail.com så kan jag lägga upp dem. Det börjar bli mycket information så det är tacksamt om ni alla hjälper till med ändringar. 

 

Om du finns med på en bild på denna släktplats och av någon anledning inte vill att denna bild visas här så v.g. meddela mig detta så tar jag bort den !  

  


Go to family tree

Go to family photos
Family news
Yesterday
A site member updated the details of Elsa Nilsdotter and Anna Kristina Persdotter in family tree site165640542-tree4-December2103 - 21032014 (1)
A site member joined another family site: Aejmelaeus Web Site
A site member joined another family site: lamberg Web Site
A site member published a new version of the site165640542-tree4-December2103 - 21032014 (1) family tree from the Family Tree Builder
Oct 23, 2014
A site member published a new version of the site165640542-tree4-December2103 - 21032014 (1) family tree from the Family Tree Builder
A site member added a photo of Agatha Jönsson (född Ingvarsdotter) , Sven Jönsson and Måns Jöransson Holm :
 
A site member updated the details of Magnus Olsson , Johanna Andersdotter , Kjersti Sörensdotter , Ingar Persdotter and 5 other people in family tree site165640542-tree4-December2103 - 21032014 (1)
Oct 21, 2014
A site member added source Arkiv digital to family tree site165640542-tree4-December2103 - 21032014 (1)
A site member joined another family site: Prause Web Site
A site member updated the details of Hindrick Nilsson , Mätta Ingemarsdotter and Janna Henriksdotter in family tree site165640542-tree4-December2103 - 21032014 (1)
Oct 20, 2014
A site member published a new version of the site165640542-tree4-December2103 - 21032014 (1) family tree from the Family Tree Builder
A site member updated the details of Sissela Nilsdotter in family tree site165640542-tree4-December2103 - 21032014 (1)
A site member joined another family site: Caudell-Caudill-Frost-Bowker-Snell Family Web Site
Oct 16, 2014
A site member joined another family site: Geert Westerbergs aner Web Site
Oct 15, 2014
A site member commented on event 54th birthday of HELENE Ann-Sofie Nilsson:
 Grattis i efterskott! 
A site member joined another family site: jensen Web Site
A site member joined another family site: Halberg Web Site
Oct 14, 2014
A site member joined another family site: Jan Olowson Web Site
Oct 11, 2014
A site member updated the details of Eljena Pärsdotter , Hanna Hansdotter and Sissela Nilsdotter in family tree site165640542-tree4-December2103 - 21032014 (1)
A site member joined another family site: Poulsen Web Site
Oct 10, 2014
A site member published a new version of the site165640542-tree4-December2103 - 21032014 (1) family tree from the Family Tree Builder
A site member added Nils Wedberg to family tree: site165640542-tree4-December2103 - 21032014 (1)
A site member posted a news article: Smeden Eric Johan Persson från Ljungslyckorna i Sankt Olof
A site member updated the details of Nils Wedberg , Johanna Christina Nilsdotter , Elna Greta Weberg , Sissa Nilsdotter and 6 other people in family tree site165640542-tree4-December2103 - 21032014 (1)
Oct 09, 2014
A site member published a new version of the site165640542-tree4-December2103 - 21032014 (1) family tree from the Family Tree Builder
 
View older news
News articles
Family stories:Smeden Eric Johan Persson från Ljungslyckorna i Sankt Olof
Posted by: Willy Persson on Oct 10 2014 09:13

Från en annan hemsida.

http://www.myheritage.se/site-family-tree-162443711/kullwedberg?familyTreeID=6&rootIndivudalID=6000085#!profile-6000013-info

Min anm: Begraven i S:t Olof. Erik Persson var smed i Ljunglyckorna och bonde i Onslunda.

Olof Sigfrid Eriksson, ( en dottersons son till min direkte stamfader Christian Weberg som var mormors far till Oskar Persson min farfar.) skriver om sin far Erik Johan Persson följande:

Begraven i S:t Olof. Erik Persson var smed i Ljunglyckorna och bonde i Onslunda.

Olof Sigfrid Eriksson, bror till min farfar skriver om Erik Johan Persson följande:

Eric Johan Persson blev 94 år 11 dagar gammal.

Han föddes vid Munka Tågarp i Tosterups församling den 2 april

1846

Dopbok v101434.b26.s43

och dog i Onslunda den 13 april 1940. Han var smed och

bonde.

Som barn hörde jag med stort intresse på när far någon gång

berättade om en eller annan hågkomst från sin egen barndom vid

Tosterup: om hästar med "död koller", som föll livlösa omkull,

och om hästar med "levande koller", som i raseri och vanvett

sprang sig till döds. De sprang rakt fram utan att vika för

något hinder. Farfar hade berättat om en sådan häst vid Tosterup:

hästen sprang och kom till en brant, utför vilken han störtade

och blev död.

Far fick inte gå länge i skolan, men han hade ett gott förstånd

och stor lust att läsa. Därför besatt han också mera allmänbild-

ning än andra med honom jämförliga allmogemän. Som självständig

yrkesutövare - han var inte 24 år gammal, då han blev sin egen

smedmästare - fick han tidigt anledning syssla med räkning,

skrivning, bokföring samt, vad numera kallas, handelslära och

handelsrätt.

Som pojke hade han endast fått lära räkna med hela tal, men

hans yrke tvingade honom att också syssla med bråkräkning. Under

arbetet i smedjan brukade han med krita skriva upp sina kalkyler

och additioner: hela, halva, fjärdedels och åttondels tum, på

filbänk, dörrar, väggar, järnplåtar, städet och var helst det

passade sig. Blyerts och papper var okänd lyx.

Då föräldrarna flyttade till Vallby våren 1859, fick far där

endast under någon kortare tid fortsätta sin skolgång. Emellertid

hade läraren givit fars äldste broder Mårten det utmärkta vits-

ordet i räkning, att Mårten kunde räkna lika bra som läraren

själv. Farfar menade, att Mårten kunde ge Eric den ytterligare

undervisning i räkning, som han kunde behöva.. Mårten började

också sin information. Men han var av naturen bekväm och möjligen

också en klen pedagog - vad kunde väl en 17-åring eljest vara?

När Eric inte ögonblickligen kunde tillägna sig bråkräkningen,

blev Mårten vresig och använde uttryck, som discipeln Eric ansåg

för sin del kränkande. Och så gjorde han som Gustav Wasa: "Hej,

jag ger dej och din skola tusan! Sade och gick sin väg för alltid."

Under fars mycket lugna yta gömdes hetsigheter. Och så har det

varit redan tidigt. Under den första vintern i Vallby skulle

Mårten såsom den mest försigkomne av bröderna sköta ladugården.

Men Mårten var den bekväme, under det Eric redan då inte har

varit rädd för att "hugga i". Innan långt blev det därför Eric,

som fick bära ansvaret för utgödslingen bl a i ladugården. Men

då och då hände, att den hetsige Eric försökte att med hjälp av

träsköveln bibringa sin fyra år äldre broder insikt om vad

plikten krävde. Mårten kände sin yngre broders möjligheter och

förflyttade sig vanligen hastigt utomhus, och så blev det

klappjakt runt den kringbyggda gården.

Efter den vinterns slut kom far i smedlära i Tomarp hos en smed-

mästare, som hette Stridsberg. I hemmet i Vallby fanns vid den

tiden sju barn, och gården var på endast 24 tunnland åker. En av

de mera försigkomna bröderna måste ur boet, och det kom att bli

Eric. Han var alltså vid den tiden 14 år gammal och kom sedan

aldrig att stadigvarande vistas i hemmet utom ett par höst-

månader 1867, då han exercerat beväring och av denna anledning

blivit arbetslös.

Efter läroårens slut i Tomarp blev far gesäll i Hannas och i

Valleberga. 1867 exercerade han vid Tvedöra och marscherade i

trupp dit. Vägen bar genom Tranås. Det var den 13 maj. Under

färden inträffade ett svårt snöväder med stark köld, och bevä-

ringspojkarna förvandlades till snögubbar. En beväring frös

ihjäl. Snön samlade sig i stora kakor runt huvudet och öronen

fick därigenom skydd. Sämre gick det med fötterna. Troligen var

det sviter efter denna marsch, som gjorde, att far för någon tid

stannade i hemmet i Vallby. Farfar menade, att Eric kunde behöva

vila upp sig hemma någon tid. Det var också vid den tiden lågkon-

junktur, och det var inte lätt att erhålla kondition.

Vilan gjorde gott, och efter några månader var Eric lika kurant

som någonsin. Det började kännas enformigt. Far saknade det

glada gesällivet med "vals på logen" o s v. Så beslöt han bort

mot jultiden att gästa släktingarna i Ljunglyckorna: mormodern

Kerstin Sander- Weberg, som satt på undantag, morbrodern Magnus

Weberg och hans hustru Sissa, som just då också satt sig på

undantag, sedan Magnus delat gården mellan sönerna Måns och Nils.

Måns Wedberg var alltså vid den tiden husbonde i gården. Där

fanns också hos Magnus och Sissa några stycken av dotterdöttrar-

na, alltså Bollas döttrar, bland dessa Ingrid - min mor.

Det led framåt våren 1868, det svåra missväxtåret. Vid Lyckorna

fanns en husbehovssmedja. Magnus Weberg föreslog far att stanna

ytterligare någon tid och göra i ordning gårdens vårredskap. Det

har inte varit svårt att förmå Eric till detta - i Lyckorna fanns

ju ungdom och livsglädje.

En kväll kom till Lyckorna en man, som lade sin höga runda hatt

bredvid sig på långbänken, och sporde långsamt och "skorrande":

0 Comments|5 Views|View full article
Genealogy:Christian Weberg blev 70 år ( 1769-1839)
Posted by: Willy Persson on Oct 10 2014 01:28

Under sin levnad blev han far till 10 kända barn med tre olika fruar.

Bolla Håkansdotter ( 1764-1801) 1 barn

Elna Håkansdotter ( 1766-1817) 2 barn

Kjerstina Nilsdotter-Sander( 1789-1883) 7 barn , varav det sista när han var 66 år. Än finns det hopp för många alltså. Christian Weberg som var rusthållare är min stamfader i rakt nedstigande led för 6 generationer sedan. Han gifte om sig för tredje gången när har var 49 år och fick därefter 7 barn under tiden 1818-1835

Som rusthållare skulle han hålla en soldat till häst tillgänglig vid Elmhults Rote, Ljunglyckorna i Sankt Olof, för i detta fallet De Södra Skånska Dragonerna i Ystad

Wikipedia: Rusthållare kallades den, som var innehavare av ett hemman (rusthåll), vilket åtagit sig att sätta upp och underhålla ryttare med häst och utrustning. Som kompensation befriades han från de så kallade grundskatterna.

0 Comments|3 Views|View full article
Genealogy:Våra vigselringar
Posted by: Willy Persson on July 12 2014 12:23

Våra ringar

Ingar Larsdotter (1806-1837) ärvde hemmanet Valleberga 35. Hon gifte sig med Måns Månsson ( 1797-1838) från Valleberga 49

De fick en son Lars Månsson ( 1832-1909) som ärvde Valleberga 35 och han gifte sig med Illena Jönsdotter( 1825-1911)

De fick fem barn varav en dotter Ingar Larsdotter ( 1864-1943) som gifte sig i Valleberga kyrka den 30 okt 1891 med Lars Persson ( 1859-1941)

Efter bröllopet bjöds det på middag på Valleberga nr 35.

Ringarna var inköpta på A. Holms Guldsmedja på St Östergatan i Ystad. Han hade en guldsmedja omedelbart väster om nuvarande Röddingebergs frukt och chokladaffär.

Jag och min fru Ann-Christine har övertagit deras vigselringar ifrån dem genom min mor som ärvt dem från sina föräldrar. När vi skulle få dem omgraverade så lämnade vi dem till Hugo Ask på Cardellsgatan och det visade sig att han gått i lära hos den numera nerladga guldfsmedjag A. Holms.

De pryder våra ringfingar dagligen och det är verkligen roligt att få överta en ring från giftermålet i Valleberga Kyrka den 30 okt 1891. De var nästan helt oanvända eftersom det gick inte att ha någon ring på sig i det hårda dagliga arbetet utan först på vilodagen kom den fram i samband med gudstjänsten i Valleberga Kyrka. De tre ringarna hade lötts samman till en brosch men den delade vi. Ingar och Lars flyttade till Ingelstorp efter giftermålet

Inskriptionerna var från början. Den stora herringen IL 25/3 -91 årtal M6 ( 1890)

De två damringarna ;

Förlovningsringen LP 25/3-91 årtal L6 ( 1889)

Giftasringen LP-IL 30/10-91 N6 ( 1891)

Alla tre har även stämplat 18 K, Kattfoten, Y för Ystad och AH för A Holms Guldsmedja

0 Comments|5 Views|View full article
Genealogy:Fiskare i Kåseberga
Posted by: Willy Persson on Mar 21 2014 16:52

På 1700-talet var det många fiskarfamiljer i Kåseberga. Om man inte fick plats på sin födelsegård så kunde man söka sig till Kåseberga och försöka att bli fiskare.

Lars Månsson f 1780-1860 fick fem barn varav två av dem var Måns Larsson f 1814-1841 som fick överta gården Valleberga 35 och Lars Larsson 1811-1856 som flyttade till Kåseberga 13 och blev fiskare.

Lars Larsson fick en son Håkan Larsson f 1844-1907 som också blev fiskare och denne fick en son Nils Håkansson 1869-1898 som också blev fiskare. Han var just nygift 1895 med Kersti Mårtensdotter 1874-1969 och flyttat till Kåseberga 13 där han under fiske under en vårstormig 7 mars 1898 drunknade tillsammans med två andra fiskare från Kåseberga.

Vid mitten av 1800-talet bodde 34 fiskefamiljer och 5 kustvakter, 1 kustuppsyningsman och 1 kustsergeant, ( kustbevakningen ) i Kåseberga

0 Comments|9 Views|View full article
Genealogy:Valleberga 35
Posted by: Willy Persson on Jan 31 2014 09:02

Gården Valleberga 35 genom tio generationer

1. Nils Lasson hade gården 1684 som Rusthåll. På den tiden hade gården två längor och låg längs huvudvägen i kyrkbyn runt Valleberga Kyrka. Närmast kyrkan låg nr 39 och sedan var nr 35 den femte gården österut från kyrkan.

Se karta från 1705

http://www.myheritage.se/site-photo-albums-165640542/perssons-plats-pa-jorden#!photo-165640542-999991-0-8509619

2. Lars Nilsson var hans son född ca 1710 och han övertog den efter fadern

3. Måns Larsson 1747-1823 var hans son och han gifte sig med Ingar Svensdotter 1752-1829 och de fick tre barn, Lars f 1780, Sven och Milla

Husförhör Valleberga 35 år 1813-1819

Undantagsboende i den södra delen på östra längan

Det finns en bouppteckning från Måns som upprättades 1824.

Ur den kan man utläsa att han trost att han inte längre var verksam som rusthållare så bodde han som undantagsman på gården och ägde tre får varav två med lamm och en gås med ägg.

4. Lars Månsson (1780-1860 ) var Måns son och han gifte sig med Bolla Larsdotter fr Hagestad 42 ( 1784-1821)

Lars var med om enskiftet som verkställdes i Valleberga 1818. Det föregicks av ett möte den 28 juli 1813 och där var Lars närvarande liksom under flera andra möten där enskiftet avhandlades under flera år inna 1818 då det verkställdes. Ursprungligen så låg Valleberga 35 utmed kyrkgatan mellan Valleberga mot Löderup nära Valleberga kyrka. Gården nr 35 hade två längor men detta utökades till fyra när gården nyuppfördes 1818.

före skiftet

http://www.myheritageimages.com/C/storage/site165640542/files/50/96/20/509620_4394964oa9bu2g58xmb32b.jpg

Klinehus

Alla husen, såväg bonings- som uthusen, voro i äldre tider korsvirkeshus med ”klineväggar” och halmtak; de senare voro i allmänhet tämligen höga, jämförda med väggarna. Väggarna voro uppförda av ek eller furustolpar med ”binningsverk” och spjälor, kring vilka halmblandad lera slutligen fastkletades med fingrarna. Vid uppföranbdet av en gårdsbyggnad förarbetades vanligen timret av husbonden och betalda arbetare, med sedan spjälorna blivit insatta, inbjödos byns pigor och drängar till att ”klina” väggarna, då ägaren gäldade deras biträde med ett kalas kallades ”klinegille”. De mindre springor som uppkommo under väggarnas torkning , fylldes sedan med ny lera, ett göromål som tillkom hustes fruntimmer. De på detta sätt uppförda väggarna voro föga varaktiiga och måste årligen lagas.

Från ”Allmogelivet i Ingelstads Härad i Skåne”, 1876 Bruzelius

---------

Endast tre år efter att gården hade byggts då dog hans hustru Bolla endast 36 år gammal.

Bouppteckning efter Bolla. De hade ett rikt hemman. Bl a fanns det följade kreatur på gården.

6 hästar varav två hingstar

2 oxar

3 kor

2 kalvar

8 får med lamm

1 bagge

1 sugga

1 galt

4 gäss

----------------

Lars satt då ensam på Valleberga 35 med tre barn på 6,9 och 14 år. Då gifte han om sig med Gertrud Persdotter f 1794 (från Hagestad 35) den 24 nov 1821 samma år som Bolla hade avlidit den 11 mars

---------------------------

Husförhör Valleberga 35 år 1825-1832

Då bestod hushållet på Valleberga nr 35 av 12 personer:

Husbonen Lars 45 år

hustrun Gertrud 31 år

söner från första giftet Sven 23 år , Lars 14 år och Måns 11 år

från andra giftet Per 3 år

dotter från första giftet Ingar 19 år

och dotter från andra giftet Bolla född 1827

samt hans mor Ingar ( ej arbetsför som dog 1829 77 år gammal) som bodde i undantaget

dessutom hade de en dräng Sven 21 år, piga Kristina 20 år , en flicka Anna 10 år. Anna var tredje barn till Rusthållaren Sven Larsson , Hagestad 26 och fick alltså ge sig ut på jobb redan som 10 åring. Då var hon ett bland sex barn. Hon flyttade officiellt 1830, 15 år gammal.

5. Ingar Larsdotter (1806-1837) ärvde hemmanet Valleberga 35. Hon gifte sig med Måns Månsson ( 1797-1838) från Valleberga 49

De fick en son Lars Månsson ( 1832-1909) som ärvde Valleberga 35 och han gifte sig med Illena Jönsdotter( 1825-1911) De fick fem barn varav en dotter Ingar Larsdotter som jag och min fru Ann-Christine har övertagit deras vigselringar ifrån. De pryder våra ringfingar dagligen och det är verkligen roligt att få överta en ring från giftermålet i Valleberga Kyrka den 30 okt 1891. De var nästan helt oanvända eftersom det gick inte att ha någon ring på sig i det hårda dagliga arbetet utan först på vilodagen kom den fram i samband med gudstjänsten i Valleberga Kyrka. Ingar flyttade till Ingelstorp efter giftermålet

7. Måns Larsson (1857-1936) var hans son och han gifte sig med Hanna Andersdotter ( 1867-1922) De fick sex barn.

Måns bodde kvar på Valleberga 35 intill, sin död. På senare tid bodde han i "undantagsrummet" som fanns på gården. De gamle hjälpte till med att mata hönsen och passa barnen. Min mor Birgit som är född på gården 1927 hade ett gott minne av honom

----------------------------

På den fyrlängdade gamla korsvirkesgården Valleberga 35 fanns en uppfinning som troligen Måns hade konstruerat.

Grunden var en elmotor som fanns i en verkstad till höger om garaget när man kom genom porten. Elmotorer var mycket dyra och därför så försökte man på alla vis att flerfaldiga den nyttan.

Den elmotorn drev ett omfattande system av i taket och på väggarna upphängda axlar som hade trähjul på olika ställen. På dessa trähjul kopplande man sedan remmar allt efter vilken maskin som skulle köras. Det fanns även en vattenpump som man pumpade upp vatten i upp på hjällen där stod ett stort vattenkar och på det viset hade man rinnade vatten med självtryck ut på skilda delar så man slapp att springa med spannar. Axelsystemet drev en hackelsemaskin i ett rum och en bethack i ett annat. En sädkvarn var också kopplade till systemet och där maldes säd till svinföda ( gryppning som bestod av vatten och mald kornsäd)

8. Botilda Larsson ( 1898-1977) var hans dotter och hon fick ärva gården. Hon var min mormor och gifte sig med Herman Persson ( 1895-1984) so kom från Valleberga 16

9. Helge Persson (1935-2006) var deras son och han gifte sig med Maj-Britt Svensson

10. Stellan Persson f 1963 är hennes son och han har övertagit driften av det gamla rusthållet Valleberga 35

----------------------------

Lantmäteriets karta från 1705

http://www.myheritage.se/FP/fullSizePhoto.php?s=165640542&photoID=8509619&theme=7&siteID=165640542&popupHeight=840&randomParam=KDLBEJO&repository=&side=front

Google Maps

https://maps.google.se/maps?hl=sv&ll=55.411927,14.081275&spn=0.010926,0.033023&t=h&z=16

flygfoto

http://www.myheritage.se/FP/fullSizePhoto.php?s=165640542&photoID=8509612&theme=7&siteID=165640542&popupHeight=840&randomParam=WOYCJVK&repository=&side=front

0 Comments|69 Views|View full article
Genealogy:Vägarnas skick i bygden i början av 1800-talet
Posted by: Willy Persson on Jan 28 2014 15:14
Lite information om landskapet öster om Ystad.
Under 1800-talet rekognoserade militären regelbundet landskapet och beskrev framkomligeten för tex infanteri och kavalleri med dess transporter.

I början av 1800-talet finns följande beskrivning för trakterna där förfäderna levde öster om Ystad. – ett utdrag
Vägarna
Allmänna Landswägen igenom Benesta och Tryde Socknar är sandig, farbar med gröfre forverk alla årstider.
Wägarne innom Öfraby och Tosterups Socknar äro djupa och leriga höst och wår, äfven hela vintern om marken ej är frusen, således dessa årstider svåra för tunga fordon.

Wägarne innom Bollerup, Hannas, Hammenhög och Östra Herrestads socknar äro bättre än i förenämnde Socknar äfven de regnigaste Årstider.
Wägarne i Glimminge Socken äro ungef. af lika godhet med Hannas och Hammenhög.

Wägen genom Ingelstorp, Walleberga och Löderup har fordom varit stor Landsväg, men har i sednare tider ansenligen förfallit, och är isynnerhet förstörd genom den dåliga stenläggning där finnes. De smärre vägarne äro i allmänhet bättre närmare Hafvet.
Allmänna Landsvägen innom Köpinge är lerig och elak att passera Höst och Wår för stora fordon. Den gamla landsvägen genom Kabusa från Ingelstorp till Ystad är horibelt sandig och därföre mycket svår att passera alla årstider. Ny Bron öfver Köpinge ån är af träd och risquabel att öfverfara med ett lätt åkdon.
Wägarne innom Hoby Socken, den största som går genom Hoby och Qvarneby är betraktad som Häradsväg rätt god. De öfrige vägarne äro smärre och dåliga

Wägarne i Hörups Socken äro dåliga isynnerhet höst och Wår.

Vattendrag
Köpinge Å den största af vattendragen innom Herresta härad, utgör gränsen emellan Herresta och Ingelsta härader, börjar uti Albo härad af Christianstad Län. Vid Baldringe, Högesta och Fåraps byar omgifves ån af- höga och branta backar, nära ån, är landet lågt och platt 2 à 300 al: ifrån Ån. Vid Svenstorps och Köpinge bÿar är landet som omgifver på båda sidor om ån lägre än vid före nämnde byar, men å bräddarne äro nestanpå alla ställen branta. Det gifver likväl ganska många ställen der en Cavallerie Troup kan med beqvämlighet komma öfver ån.
Vid Baldringe torps ägor der ån kallas Fyla ån har hon gytje botten och svår att rida öfver. Vid Högesta ägor har ån sten och sand botten kan nästan på alla ställen vadas.
Vid Fårarp och Svenstorp är ån djup och har gytje botten, derifrån utföre till Köpinge byar är ån grund och har sand botten. Vid Bredastens huset äro 2ne vad ställen det öfra af 100. Mans front och det nedra af 20. Vid Tornåkra är ett vadställe af 50 Mans front. Vid Tjufva kroken kan ån vadas öfver alt. På en sträcka af 1000. alr åt öster ifrån Sandhusen kan ån vadas öfveralt. På alla dessa vadställen är sand botten och lätt för Cavallerie att passera. 200 al: nedan för Köpinge qvarn köres med vagn öfver ån, då man ej vill begagna bron. Öfver denna å äro följande broar: Vid Köpinge qvarn, en svag trä bro, vid Svenstorp qvarn och Allevad qvarnar, äro starka sten broar. Vid Högesta qvarn en svag trä bro, kan endast begagnas af Infanterie och Cavallerie. Vår floden inträffar vanligen i Mars Månad, påstår i 6 à 8 dagar. Under flod tiden är vattnet 4 à 6 fot högre än vanligt.

Tryde Ån börjar i Albo Härad faller i Tryde eller Fyle Ån Nord West om Stenby By, är af mindre betydenhet, kan på alla ställen vadas till fots och på de flästa ställen till häst. Wid Tryde Ka är öfver denna Å en stenbro, farbar för alla sorter vapen och fordon. Wid Onslunda är en bro af sten.
Ullstorps Ån tager sin början i trakten af Lunnarp och Stenby, där den ej är annat än en Bäck. I Qvärresta Socken blir den redan större och har där äfvensom i Ullstorps Socken ända till Ullstorps kyrka sumpiga stränder som gör den där svår att öfvervadas för Infanterie och omöjlig för Cavallerie. Ifrån Ullstorps Ka är den vadbar öfveralt.
Kabusa Ån är mycket liten och består af 3ne Grenar – de tvänne första sammanstöta ungef. 2 tusen Alnar från Kabusa By, äro ej annat än större Bäckar och kunna öfveralt öfvervadas – den tredje gren är äfven en större bäck som vid Kabusa faller i Ån, är i anseende till de stora Kärr som på de flästa ställen omgifva den, svår till och med omöjlig att öfvervadas af Infanteri, men för Cavallerie alldeles omöjlig. Ifrån Kabusa till Hafvet är Ån vadbar för Infanteri.

Jordmån
Benesta & Ullstorps Socknar. SandJord nästan öfveralt isynnerhet förstnämnde socken, den är i allmänhet mindre fruktbar.
Öfraby Socken bördig jordmån, den består af Lerblandad mylla.
Tåsterups Socken bördig jordmån något mindre lerblandad än i Ofraby Socken.
Bollerup, Hannas och Hammenhög Socknar. Ler och Sandblandad mylla, på några Ingelsta ställen blandad med små sten, isynnerhet.
Qwärresta Ingelsta fälad eller norra delen af Ingelsta, Ostra Herresta Socken, som till största delen består af Sand.
Köpinge Socken. Sandblandad mylla, till större delen ofruktbar, isynnerhet södra delen af Socken där man äfven träffar flygsand som fördrifver de bördigare fälten som äro därtill nära belägne.

Glimminge Socken. Jordmån är bördig och består af lermylla.
Ingelstorps Socken, Bördig jordmån, något lerblandad utom Hammars Bys ägor som endast består af Sand. Ingelstorps måse kan den tårra årstiden nästan öfveralt öfvergås af Infanteri, men den så kallade Hammars Sjön är omöjlig att passera.
Walleberga & Löderups Socknar. Norr om byarne består jordmån af lermylla, men ofanteligt stenbunden, Söder om Byarne består jordmån af lera utom längs hafsstranden där den är sandig.”

I slutet av 1850 talet ritades en sk generalstabskarta som visar den tidens vägnät. Kartan finns på Lantmäteriets internetsidor med Historiska kartor.
0 Comments|3 Views|View full article
Local news:Hörlen
Posted by: Willy Persson on Jan 23 2014 11:46

1924

Påskdagen överlämnades åt f. folkskolläraren M. Hörlén, Valleberga, guldmedaljen »För medborgerlig förtjänst» av 5:te storleken.

Efter högmässans slut i Valleberga kyrka framträdde kontraktsprosten Emil Thulin inför altarrundeln och uppläste det kungl, brevet rörande utmärkelsen. I samband därmed redogjorde han i korthet för H:s lärargärning och insatser i det kommunala livet samt tolkade församlingens tack till medaljören, varefter medaljen överlämnades.

H. har tjänstgjort i Valleberga norra folkskola från hösten 1874 till varen 1923, dels som ordinarie, dels som vikarie - således i en tidsräcka av 49 ar utan tjänstledighet. Läggas härtill de 2 ar, han var »underlärare» i Hörups folkskola, utgör hans lärargärning i skolans tjänst över ett halvt sekel.

H. har varit medlem av S. A. F. sedan föreningens tillkomst samt ordf. i Sydöstra Skånes skolförening aren 1886-1896. För församlingens kyrkosångkör har han varit ledare i 33 ar. Sedan flera ar tillbaka ar han ordf. i valnämnden, kronoombud vid taxeringen och ortsombud för riksförsäkringsanstalten. I Ingelstads och Järrestads häraders sparbank ar han förtroendeman sedan 1896, huvudman sedan 1897 och revisor sedan 1904. Dessutom har han innehaft en hel del andra kommunala och statliga uppdrag. För närvarande ar han församlingens skolkassor.

Från trycket har utgivits ett flertal läroböcker av H, samt »Gamla seder och bruk från Ingelstads härad.»

Den har jag i min ägon nu/Willy

-----

Valleberga 35 år 1684

Nils Lass: Rusthåldh, landg:le til kyrckian, ringa Rusthåldh

35

Mårten Nilss: nu Hindrich Nills: Hök

½

Har 2 stomper huusl: bonden hielper sigh lijtet

http://www.osterlen.com/slaktforskning/valleberga.htm

Källa: Skånska generalguvernementskontoret och landsbokshålleriet GIIIa:46 (1684) Bild 87 / sid 82 ff (AID: v98462.b87.s82)

0 Comments|6 Views|View full article
Genealogy:Hector trädgårsmästare på Häckeberga och sedan Krageholm under 1700-talet
Posted by: Willy Persson on Jan 21 2014 01:38

Han var en stor hanne och gjorde totalt 16 barn med två olika fruar.

Han gjorde först 11 barn med Catharing Elisabeth f Dinkler under 14 år mellan 1751-1765 och efter det så dog hon två år senare. Inte undra på det egentligen........

Han gifte om sig vid 59 års ålder och gjorde därefter fem ytterligare barn på 8 år tiden 1773-1781 med Lisa f. Askelund och som var 33 år yngre än honom. Hon var dotter-dotter till min direkte anfader , Lars Sandberg , klockare i Ingelstorp. Trädgårdsmästaren Hector dog 19 dec 1780 vid 67 års ålder och hann inte se sin sistfödda Fredrica Lovisa som kom först året därpå i mars.

Hector kunde verkligen det här med "blommor och bin" men så var han ju trädgårdsmästare också.

0 Comments|10 Views|View full article
Genealogy:Kåseberga Poststation
Posted by: Willy Persson on Jan 19 2014 14:52

Kåseberga poststation (Valleberga socken)

I en vid båge sydväst från Simrishamn inrättades 1874 en postföringslinje mellan Simrishamn och Svenstorp. Näst Borrby och Glemminge var Valleberga den socken som hade den största posten på den linjen. Det hävdades i ett brev till poststyrelsen den 18 Januari 1886 från företrädare för socknen. De önskade få en poststation.

Under den följande remissbehandlingen var poststationsföreståndarna G M Pehrsson i Glemminge och Sven Friberg i Löderup emot förslaget, medan postmästare Johan Trotzig i Simrishamn uttalade sin bestämda övertygelse om att ”det vore rättvist att en poststation inrättades i Valleberga”.

Han visade på att befolkningstal inom Ingelstorp och Valleberga pastorat på 2796 personer ”som hittills har varit nödsakade att avlämna eller hämta sina brev på de långt ifrån belägna poststationerna Svenstorp, Glemminge eller Löderup”. Inom Löderups pastorat fanns två poststationer, Hörup och Löderup, den sistnämnda ”belägen alldeles i yttersta delen av pastoratet och invid gränsen av Valleberga”. Trotzig uttryckte uppfattningen att en poststation i Valleberga skulle vara till stor nytta.

Poststyrelsen beslöt emellertid vid föredragning den 6:e Maj 1886 att framställningen ”inte f.n. borde till avseende föranleda”. En ny framställning i September ledde till ett uttalande av Länstyrelsen i positiv riktning och efter poststyrelsens beslut öppnades en poststation den 1 Mars 1887, vars namn blev Kåseberga. Den var belägen intill Valleberga kyrka en halv mil norr om fiskeläget med namnet Kåseberga.

Avståndet från den nya poststationen till Löderups poststation var 2,6 km. Till föreståndare antog folkskolläraren M Hörlén, som fick förbinda sig att svara för poststationen under minst tre år med bara 60 kr i årsarvode.

Inför tillkomsten av järnvägen blev Hörlén liksom kollegorna i Borrby, Glemminge, Hörup och Löderup uppsagd från sin befattning, och när tågen började gå drogs poststationen vid Valleberga kyrka in och en förenad post- och järnvägsstation inrättades med namnet Hedvigsdal. Postadressen Kåseberga fanns således bara under något mer än sju år.

Ett mycket stort antal kustbor skrev i Februari 1894 till poststyrelsen och bad att få en poststation och en postlinje mellan fiskeläget Kåseberga och den järnvägsstation som planerades på Fröslövs mark i Valleberga socken. Såväl poststationen som förbindelsen med järnvägsstationen ansåg de behövlig som ersättning för postlinjen mellan Svenstorp och Borrby.

De hade blivit informerade om att postlinjen inom kort tid kommer att indragas, emedan järnvägen Ystad – Gärsnäs kommer att övertaga postföringen även för förenämnda linje.

Efter vederbörlig handläggning avstyrkte postinspektör Victor Melander tanken på att inrätta en poststation vid kusten men föreslog en lantbrevbärarlinje med tre turer i veckan från den blivande järnvägspoststationen Hedvigsdal, över Peppinge till Kåseberga fiskeläge. Detta gick poststyrelsen med på och till lantbrevbärare antogs Jöns Hansson från nr. 9 i Valleberga. Hans ersättning blev 47 kr per år för denna syssla.

Med järnvägens tillkomst blev Hörlén uppsagd från sin befattning som föreståndare för poststationen vid Valleberga kyrka och därmed var sagan all för postnamnet Kåseberga. Istället öppnades den 8 Oktober 1894 en förenad post- och järnvägsstation med namnet Hedvigsdal.

Järnvägen Ystad -Eslöv invigdes 1866 men trafiken på Simrishamn via Hedvigsdal och Löderup började först 1894

http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20M%20Postverket%201864-1910/Postverket-M-1871.pdf

0 Comments|14 Views|View full article
This Web site:Klockare är vi allihopa
Posted by: Willy Persson on Jan 19 2014 03:17

Klockare är vi allihopa

Klockaren Nilels Olsson Sandby f 1667 Röddinge fick sonen

Lars Sandberg f 1695 Klockare i Ingelstorp som hade en dotter i första giftet som hette Anna Catharina som gifte sig med klockaren i Övraby, Isaac Askelund f 1721 och Lars Sandberg gifte bort sin dotter Elisabeth med

Gisel Möller 1733 som då blev Klockare i Ingelstorp

Hans Möller 1767 var Gisels son som övertog klockareämbetet

Magnus Möller 1762 var son till Gisel och sökte anställning som klockare i Ingelstorp då hans bror Hans dog tidigt men fick den inte utan blev istället först klockare och sedan kyrkoherde i Mellengrevie

Gustaf Boman 1775 övertog både klockareämbetet och hustrun när Hans dog 1802 och fick fyra barn med henne som redan hade tre med Hans.

Boman dog i gulsot den 29 okt 1839 och efterträddes av C F Perttersson som var född i Malmö 12 sept 1809. Han verkade som klockare tills han dog 22 mars 1882 73 år gammal. Då hade han verkat som klockare i 43 år.

Den vikarierande organisten kantor Nils Ljungberg som föddes i Källna den 13 mars 1845, valdes 10 okt 1888 till Petterssons efterträdare. Kantor Lungberg gifte sig med föregångarens dotter Maria Johanna f 15 okt 1849.

Ljungberg hade en tid varit anställd som bokhållare och posutdelare när han på hösten 1880 utsågs att utdela den post som brevbäraren lämnade i Ingelstorp på sin väg mellan Svenstorp och Löderup.

Ljungberg avled 12 feb 1922 nära 70 år gammal. Han hade då i över 40 år gjort tjänst i Valleberga och Ingelstorps församlingar. Maria Ljungberg dog 1 okt 1932

Johan Nicklas Stoltz 1770 var Klockare i Simris

Christian Roström 1701 var klockare i Skurup och nästkusin till Lars Sandberg

Andreas Holmström 1734 Ö Vemmenhög var svärson till Christian Roström fick sonen Lars Peter som blev kyrkoherde i Andrarum

-------------------

Varför var det så populärt att vara Klockare?

Jo de hade fast lön in natura från bönderna i församlingen.

Klockare var en kyrkligt ämbete, som ursprungligen – under medeltiden – medförde uppgiften att vårda kyrkan och dess inventarier samt ombesörja klockringningen.

På 1600-talet började man på 1600-talet av klockaren kräva förmågan att undervisa i sång och leda kyrksången där en särskild kantor inte fanns. Vid samma tid fick klockaren även uppdrag att lära ungdomen att läsa och skriva. Detta medförde att klockarsysslan ofta gavs åt en präst. I vissa

församligar var det klockaren som förde kyrkböckerna men detta var inte riktkigt meningen från början.

Efter folkskolereformen 1842 medgavs rätt att förena klockar- och skollärartjänst. Liksaså blev klockaren ofta organist, i de kyrkor där en orgel införskaffades.

Förutom klockarboställe ingick länge i klockarens inkomst så kallat offer samt avgifter i samband med hans förrättningar. 1883 bestämdes att klockaren i stället skulle åtnjuta fast lön. 1861 fick kvinnor rätt att söka organistbefattning i kyrkorna. Om organistbefattningen var förenad med klockartjänst, var församlingen tvungen att söka dispens hos biskopen. Ännu på 1930-talet beviljade de flesta stift inga sådana dispenser.

-------------

"Klockarfar skall allting bestyra"

Hur har benämningen klockare uppkommit? Ursprungligen var klockaren en kyrkotjänare, som hade att vårda kyrkan och dess inventarier samt ombesörja klockringningen, därav namnet. Under den katolska tiden leddes sången vid mässandet av de s.k. korprästerna, som assisterade vid gudstjänsterna. Efter reformationen, då korprästerna avskaffades, började man i städerna anlita djäknar (äldre skolgossar eller studerande) för kyrkosången. Deras ledare kallades kantor. På landsbygden fick klockaren, alltså ringaren, träda till. Småningom blev det ett krav, att han skulle äga förmåga att undervisa i sång och leda sången i kyrkan. Efter hand ålades han fler och fler uppgifter, bl.a. att lära ungdomen läsa och skriva.

Så länge kyrkorglar saknades, behövde klockaren inte kunna spela. Men det blev mången gång skralt med kyrkosången, då den inte beledsagades av orgelspel, i synnerhet om klockaren var gammal och svag i rösten.

När biskp Thomander visiterade Valleberga församling den 31 maj 1858 så står det i protokollet att den dåvande klockaren Carl Fredrik Pettersson även tjänstgjorde som organist. Valleberga var på det viset hästlängder före Ingenstorp som fick sin orgen förrän 1883. Under Petterssons tid som klockare i de båda församlingarna kom även förändringen genom Lagen om allmän Folkskola 1842 då klockaren lämnade över den undervisade delen till folkskolelärarna. Om klockarna inte undervisat tidigare hade de fått avstå en del sin lön "till undervisningfens bestridande" men denna del togs inte bort förrän 1881 då en ny folkskolestadga utfärdades.

Klockarens lön var länge mycket blygsam och utmättes främst i naturaprodukter från församlingens bönder. Penningar var det ont om, och den kontanta lönen var därför ringa. Klockaren nödgades ty sig till alla möjliga sysslor för att klara av familjens uppehälle. En del var skomakare och skräddare, andra koppare och vaccinatörer, byskrivareoch auktionsförrättare m.m. Därav uppkom talesättet "Klockarfar skall allting bestyra".

Bättre blev det, sedan församlingarna gick in för att anskaffa hemman åt klockaren att bruka och få sitt levebröd av. Men den inkomst klockaren fick från bostället berodde på hans egen driftighet som jordbrukare och var egentligen ingen lön för klockarsysslan annat än i form av ett förmånligt arrende för jorden.

0 Comments|15 Views|View full article
Visits
0006584
 
Loading...
Loading...