Welcome

Mitt namn är Willy Persson och jag startade denna släktplats.
Släktplatsen skapades med hjälp av MyHeritage.com.   Om du har kommentarer eller feedback till denna släktplats, klicka here för att kontakta mig.
Our family tree is posted online on this site! There are 9416 names in our family site.  De flesta är danskar eftersom min fru delvis har sin släkt där och de är mycket bra kartlagda. På alla mina fyra grenar efter mor och fars föräldrar är jag nu tillbaka till den danska tiden före 1658 då vi skåningar var danskar. Mer om detta årtal finns att läsa på http://www.ts.skane.se/fakta/1658

Släktplatsen uppdaterades senast den May 29 2015 och har 78 registrerad(e) medlem(mar). If you wish to become a member too, please click here.   Mycket nöje!

 Det är tacksamt om ni scannar in släktbilder och skickar dessa till mig på email wip1950@gmail.com så kan jag lägga upp dem. Det börjar bli mycket information så det är tacksamt om ni alla hjälper till med ändringar. 

 

Om du finns med på en bild på denna släktplats och av någon anledning inte vill att denna bild visas här så v.g. meddela mig detta så tar jag bort den !  

  


Go to family tree

Go to family photos
Family news
Yesterday
A site member joined another family site: Lønfeldt
A site member joined another family site: Eriksson Web Site
A site member joined another family site: Ljungdahl Web Site
May 28, 2015
A site member joined another family site: Lohtander-Louhivuori Web Site
A site member joined another family site: Familjen A Karlsson
A site member joined another family site: Rinteen suku Web Site
A site member commented on event 86th birthday of Gunnar Villy Olsson:
 Vi önskar Dig en bra dag! Grattis!/Jimmy o Rita 
May 27, 2015
A site member updated the details of <Private> Olsson (född Håkansson) in family tree site165640542-tree4-December2103 - 21032014 (1)
A site member joined another family site: Nilsson Web Site
A site member commented on event 23rd birthday of Jessica Olsson:
 Grattis Jessica på din födelsedag.Kramar från Mormor o Morfar. 
A site member published a new version of the site165640542-tree4-December2103 - 21032014 (1) family tree from the Family Tree Builder
A site member commented on event 23rd birthday of Robin Persson:
 Grattis min store påg! 
May 26, 2015
A site member joined another family site: Lindstal Web Site
A site member joined another family site: YOUNGBERG-ADAMSON/JENSEN-ARCHIBALD FAMILY WEBSITE
A site member joined another family site: madsen Web Site
A site member joined another family site: madsen Web Site
A site member joined another family site: Inga-Britt Web Site
A site member joined another family site: amundsen Web Site
A site member joined another family site: Hans-Rune Skagerlind
May 25, 2015
A site member joined another family site: Hult Web Site
A site member joined another family site: Andersson Web Site
A site member joined another family site: nilsson Web Site
A site member joined another family site: Hanshaw-Sparks Web Site
A site member joined another family site: Dewing Web Site
A site member joined another family site: Lundahl Web Site
A site member commented on event 58th birthday of Jacqueline Beth Kaplan:
 Tack så mycket Jimmy o Rita! 
A site member commented on event 58th birthday of Jacqueline Beth Kaplan:
 Grattis på födelsedagen önskar Jimmy o Rita 
A site member joined another family site: Bergsten Web Site
A site member joined another family site: Wagner Web Site
A site member joined another family site: heksejagt Web Site
 
View older news
News articles
Family stories:Det är aldrig försent
Posted by: Willy Persson on Feb 28 2015 15:46

Det är aldrig någonsin för sent…

Mårten Andersson, f. 1713 i Glemminge sn på Österlen i Skåne, trodde att han gjort ett jättekap när han gifte sig med Hanna Persdotter, f. 1683 i Kabusa, St. Köpinge sn. Hon var trettio år äldre än honom och borde alltså ha varit över 50… Men hon innehade åborätten till en gård i Kabusa och hade således andra slags attraktionskrafter att spela med. Mårten bidade sin tid, men kärringen var den som verkligen hade gjort sig det största kapet, en frisk och arbetsam 30 år yngre man i sina bästa år. Hon var full av livslust, och gav därför inte upp förrän i juni 1768, då hon vid 85 års ålder slutligen "afsomnade af ålderdomssiuka".
Nu hade Mårten blivit gammal, hela 55 år, och inga arvingar hade han som kunde trygga hans tillvaro på äldre dar… och så hade han stått ut med en hiskeligt gammal kärring under en hiskeligt massa år! Han handlade blixtsnabbt. Redan i december samma år dök han upp i kyrkan med en ny brud. Pigan Gertrud Jönsdotter, f. 1743 och hela 30 år yngre än brudgummen… Men vad gör väl det? Han innehade ju åborätten till en gård i Kabusa by och hade en helt annan attraktionskraft än de jämnåriga egendomslösa drängar som fanns att få överallt på slätten.
Historien upprepade sig. Åldersskillnaden mellan Mårtens bägge hustrur var alltså 60 år! Inte pjåkigt, så här en tvåhundra år efteråt. Må vi hoppas att Mårten fick tid att ta igen allt det götta han hade gått miste om under sitt första äktenskap.

Av Jojje Lintrup

Tillägg. Trots att han var rätt gammal så fick de fyra barn varav den äldste 1778 då Mårten var 65 år gammal. Arvsföljden var tryggad och yngste sonen Anders övertog Kabusa 2

Mårten var en bror till min direkta stammoder Bengta Andersdotter f 1730 som är 8 generationer bort på min mormor Botildas gren

0 Comments|11 Views|View full article
Genealogy:Nils Trulsson hade nio barn med fyra fruar
Posted by: Willy Persson on Feb 4 2015 10:39

Nils Trulsson är min direkte anfader.

Han är min farmors-morfars-farfar

Han är min släkt via Farmor Augustas mor Cecilia, hennes fader Nils Trulsson Hurtig , hans fader Jöns Truls Nilssons far

Nils han levde mellan 1759-1831

1. Under sin levnadstid fick han en son Jöns Truls 1781 ( vår direkte anfader) med en okänd hustru ( kyrkoböckerna är borta genom en brand på 1700-talet)

2. Därutöver en dotter Anna f 1798 med Hanna Nilsdotter som dog vid 25 års ålder 1801

3. Till detta en son Pehr 1803, son Nils 1805 en dotter Hanna 1806 och en dotter Hanna 1808. Alla fyra fick han med Christina Pehrsdotter som dog 1810 endast 30 år gammal. Då hade hon fått fyra barn under 7 år. Stackare.

4. Året efter fick han Per 1811, Bengt 1813 och på sladden sonen Anders 1825 ( då var Nils 66 år) med Hanna Andersdotter som var 62 år när hon dog 1846

0 Comments|10 Views|View full article
Genealogy:Sammanlagt är det nu 52 generationer på mitt träds fyra delar
Posted by: Willy Persson on Dec 2 2014 01:04

Vi är sammanlagt 52 generationer som är klartlagda och vi hamnar rätt långt in på den danska tiden före 1658 då vi blev svenskar

Farfar Oskars gren går 15 generationer till 1508

Farmor Augustas gren går 11 gen till 1605

Morfar Hermans gren går 13 gen till 1435

Mormor Botildas gren går 13 gen till 1570

0 Comments|30 Views|View full article
Genealogy:Skräddaren i Hagestad Swen Swensson fick ett hårt slut
Posted by: Willy Persson on Nov 27 2014 06:04
Swen Swensson , skräddare
\"\"
\"\"
Stäng
Född:omkring 1656

Död: 1694-07-04 Hagestad, Löderup

Hade problem med yrsel och föll över en tröskel i koladan så pass olyckligt att han föll över den kniv han hade i handen för att skära till en nagel till en sparre. Kniven skar upp ett djupt så på halsens högra sida. Liket fick ligga kvar i väntan på utredning i den rådande hettan, vilket Hanna beklagade sig över, då hon fick utstå den hemska stanken.

Den 6/7 kom nämndeman Thor Olsson från Borrby till olycksplatsen och därefter gjorde Herr Mag. Thuno Liebman en utredning, som visade att dödsfallet skett p.g.a. en olyckshändelse.
Olyckan skedde vid kl 16.00 och han levde 1,5 timme därefter.
Begravd: 1694-07-19 Löderup

Berättelse om det dramatiska dödsfallet finns avskrivet i Släkt och bygd 1994:3
0 Comments|%1 Views|View full article
Family stories:Smeden Eric Johan Persson från Ljungslyckorna i Sankt Olof
Posted by: Willy Persson on Oct 10 2014 09:13

Från en annan hemsida.

http://www.myheritage.se/site-family-tree-162443711/kullwedberg?familyTreeID=6&rootIndivudalID=6000085#!profile-6000013-info

Min anm: Begraven i S:t Olof. Erik Persson var smed i Ljunglyckorna och bonde i Onslunda.

Olof Sigfrid Eriksson, ( en dottersons son till min direkte stamfader Christian Weberg som var mormors far till Oskar Persson min farfar.) skriver om sin far Erik Johan Persson följande:

Begraven i S:t Olof. Erik Persson var smed i Ljunglyckorna och bonde i Onslunda.

Olof Sigfrid Eriksson, bror till min farfar skriver om Erik Johan Persson följande:

Eric Johan Persson blev 94 år 11 dagar gammal.

Han föddes vid Munka Tågarp i Tosterups församling den 2 april 1846

Dopbok v101434.b26.s43

och dog i Onslunda den 13 april 1940. Han var smed och bonde.

Som barn hörde jag med stort intresse på när far någon gång,berättade om en eller annan hågkomst från sin egen barndom vid Tosterup: om hästar med "död koller", som föll livlösa omkull,och om hästar med "levande koller", som i raseri och vanvett sprang sig till döds. De sprang rakt fram utan att vika för något hinder. Farfar hade berättat om en sådan häst vid Tosterup:

hästen sprang och kom till en brant, utför vilken han störtade och blev död.

Far fick inte gå länge i skolan, men han hade ett gott förstånd och stor lust att läsa. Därför besatt han också mera allmänbildning än andra med honom jämförliga allmogemän. Som självständig yrkesutövare - han var inte 24 år gammal, då han blev sin egen smedmästare - fick han tidigt anledning syssla med räkning,skrivning, bokföring samt, vad numera kallas, handelslära och handelsrätt.

Som pojke hade han endast fått lära räkna med hela tal, men hans yrke tvingade honom att också syssla med bråkräkning. Under arbetet i smedjan brukade han med krita skriva upp sina kalkyler och additioner: hela, halva, fjärdedels och åttondels tum, på filbänk, dörrar, väggar, järnplåtar, städet och var helst det passade sig. Blyerts och papper var okänd lyx.

Då föräldrarna flyttade till Vallby våren 1859, fick far där endast under någon kortare tid fortsätta sin skolgång. Emellertid hade läraren givit fars äldste broder Mårten det utmärkta vitsordet i räkning, att Mårten kunde räkna lika bra som lärarensjälv. Farfar menade, att Mårten kunde ge Eric den ytterligare undervisning i räkning, som han kunde behöva.. Mårten började också sin information. Men han var av naturen bekväm och möjligen också en klen pedagog - vad kunde väl en 17-åring eljest vara?

När Eric inte ögonblickligen kunde tillägna sig bråkräkningen, blev Mårten vresig och använde uttryck, som discipeln Eric ansåg för sin del kränkande. Och så gjorde han som Gustav Wasa: "Hej, jag ger dej och din skola tusan! Sade och gick sin väg för alltid."

Under fars mycket lugna yta gömdes hetsigheter. Och så har det varit redan tidigt. Under den första vintern i Vallby skulle Mårten såsom den mest försigkomne av bröderna sköta ladugården. Men Mårten var den bekväme, under det Eric redan då inte har varit rädd för att "hugga i". Innan långt blev det därför Eric, som fick bära ansvaret för utgödslingen bl a i ladugården. Men då och då hände, att den hetsige Eric försökte att med hjälp av träsköveln bibringa sin fyra år äldre broder insikt om vad plikten krävde. Mårten kände sin yngre broders möjligheter och förflyttade sig vanligen hastigt utomhus, och så blev det klappjakt runt den kringbyggda gården.

Efter den vinterns slut kom far i smedlära i Tomarp hos en smed- mästare, som hette Stridsberg. I hemmet i Vallby fanns vid den tiden sju barn, och gården var på endast 24 tunnland åker. En av de mera försigkomna bröderna måste ur boet, och det kom att bli Eric. Han var alltså vid den tiden 14 år gammal och kom sedan aldrig att stadigvarande vistas i hemmet utom ett par höstmånader 1867, då han exercerat beväring och av denna anledning blivit arbetslös.

Efter läroårens slut i Tomarp blev far gesäll i Hannas och i Valleberga. 1867 exercerade han vid Tvedöra och marscherade i trupp dit. Vägen bar genom Tranås. Det var den 13 maj. Under färden inträffade ett svårt snöväder med stark köld, och beväringspojkarna förvandlades till snögubbar. En beväring frös ihjäl. Snön samlade sig i stora kakor runt huvudet och öronen fick därigenom skydd. Sämre gick det med fötterna.Troligen var det sviter efter denna marsch, som gjorde, att far för någon tid stannade i hemmet i Vallby. Farfar menade, att Eric kunde behöva vila upp sig hemma någon tid. Det var också vid den tiden lågkon-

junktur, och det var inte lätt att erhålla kondition.

Vilan gjorde gott, och efter några månader var Eric lika kurant som någonsin. Det började kännas enformigt. Far saknade det glada gesällivet med "vals på logen" o s v. Så beslöt han bort mot jultiden att gästa släktingarna i Ljunglyckorna: mormodern Kerstin Sander- Weberg, som satt på undantag, morbrodern Magnus Weberg och hans hustru Sissa, som just då också satt sig på undantag, sedan Magnus delat gården mellan sönerna Måns och Nils.

Måns Wedberg var alltså vid den tiden husbonde i gården. Där fanns också hos Magnus och Sissa några stycken av dotterdöttrarna, alltså Bollas döttrar, bland dessa Ingrid - min mor.Det led framåt våren 1868, det svåra missväxtåret. Vid Lyckorna fanns en husbehovssmedja. Magnus Weberg föreslog far att stanna ytterligare någon tid och göra i ordning gårdens vårredskap. Det har inte varit svårt att förmå Eric till detta - i Lyckorna fanns ju ungdom och livsglädje.

0 Comments|17 Views|View full article
Genealogy:Christian Weberg blev 70 år ( 1769-1839)
Posted by: Willy Persson on Oct 10 2014 01:28

Under sin levnad blev han far till 10 kända barn med tre olika fruar.

Bolla Pehrsdotter ( 1764-1801) 1 barn

Elna Håkansdotter ( 1766-1817) 2 barn

Kjerstina Nilsdotter-Sander( 1789-1883) 7 barn , varav det sista när han var 66 år. Än finns det hopp för många alltså. Christian Weberg som var rusthållare är min stamfader i rakt nedstigande led för 6 generationer sedan. Han gifte om sig för tredje gången när har var 49 år och fick därefter 7 barn under tiden 1818-1835

Som rusthållare skulle han hålla en soldat till häst tillgänglig vid Elmhults Rote, Ljunglyckorna i Sankt Olof, för i detta fallet De Södra Skånska Dragonerna i Ystad

Wikipedia: Rusthållare kallades den, som var innehavare av ett hemman (rusthåll), vilket åtagit sig att sätta upp och underhålla ryttare med häst och utrustning. Som kompensation befriades han från de så kallade grundskatterna.

0 Comments|5 Views|View full article
Genealogy:Våra vigselringar
Posted by: Willy Persson on July 12 2014 12:23

Våra ringar

Ingar Larsdotter (1806-1837) ärvde hemmanet Valleberga 35. Hon gifte sig med Måns Månsson ( 1797-1838) från Valleberga 49

De fick en son Lars Månsson ( 1832-1909) som ärvde Valleberga 35 och han gifte sig med Illena Jönsdotter( 1825-1911)

De fick fem barn varav en dotter Ingar Larsdotter ( 1864-1943) som gifte sig i Valleberga kyrka den 30 okt 1891 med Lars Persson ( 1859-1941)

Efter bröllopet bjöds det på middag på Valleberga nr 35.

Ringarna var inköpta på A. Holms Guldsmedja på St Östergatan i Ystad. Han hade en guldsmedja omedelbart väster om nuvarande Röddingebergs frukt och chokladaffär.

Jag och min fru Ann-Christine har övertagit deras vigselringar ifrån dem genom min mor som ärvt dem från sin mor Botilda som var brorsbarn till Ingar Larsdotter och alltså kusin till hennes dotter Elna Persson som låtit göra en fin brosch av de tre nästan oanvända ringarna från sina föräldrar. Elna som förblev ogift och barnlös och från henne ärvde min mormor Botilda broschen när Elna avled 1972. När vi skulle få dem isärtagna och omgraverade så lämnade vi dem till Hugo Ask på Cardellsgatan i Ystad och det visade sig att han gått i lära hos den numera nerladga guldsmeden A. Holm och han kände väl till deras stämplar.

Dessa fina ringar pryder våra ringfingar dagligen och det är verkligen roligt att få överta en ring från giftermålet i Valleberga Kyrka den 30 okt 1891. De var nästan helt oanvända eftersom det gick inte att ha någon ring på sig i det hårda dagliga arbetet utan först på vilodagen kom den fram i samband med gudstjänsten i Valleberga Kyrka. De tre ringarna hade lötts samman till en brosch men den delade vi. Ingar och Lars flyttade till Ingelstorp efter giftermålet

Inskriptionerna var från början:

Den stora herringen IL 25/3 -91 årtal M6 ( 1890)

De två damringarna ;

Förlovningsringen LP 25/3-91 årtal L6 ( 1889)

Giftasringen LP-IL 30/10-91 N6 ( 1891)

Alla tre har även stämplat 18 K, Kattfoten, Y för Ystad och AH för A Holms Guldsmedja

0 Comments|15 Views|View full article
Genealogy:Fiskare i Kåseberga
Posted by: Willy Persson on Mar 21 2014 16:52

På 1700-talet var det många fiskarfamiljer i Kåseberga. Om man inte fick plats på sin födelsegård så kunde man söka sig till Kåseberga och försöka att bli fiskare.

Lars Månsson f 1780-1860 fick fem barn varav två av dem var Måns Larsson f 1814-1841 som fick överta gården Valleberga 35 och Lars Larsson 1811-1856 som flyttade till Kåseberga 13 och blev fiskare.

Lars Larsson fick en son Håkan Larsson f 1844-1907 som också blev fiskare och denne fick en son Nils Håkansson 1869-1898 som också blev fiskare. Han var just nygift 1895 med Kersti Mårtensdotter 1874-1969 och flyttat till Kåseberga 13 där han under fiske under en vårstormig 7 mars 1898 drunknade tillsammans med två andra fiskare från Kåseberga.

Vid mitten av 1800-talet bodde 34 fiskefamiljer och 5 kustvakter, 1 kustuppsyningsman och 1 kustsergeant, ( kustbevakningen ) i Kåseberga

0 Comments|9 Views|View full article
Genealogy:Valleberga 35
Posted by: Willy Persson on Jan 31 2014 09:02

Gården Valleberga 35 genom tio generationer

1. Nils Lasson hade gården 1684 som Rusthåll. På den tiden hade gården två längor och låg längs huvudvägen i kyrkbyn runt Valleberga Kyrka. Närmast kyrkan låg nr 39 och sedan var nr 35 den femte gården österut från kyrkan.

Se karta från 1705

http://www.myheritage.se/site-photo-albums-165640542/perssons-plats-pa-jorden#!photo-165640542-999991-0-8509619

2. Lars Nilsson var hans son född ca 1710 och han övertog den efter fadern

3. Måns Larsson 1747-1823 var hans son och han gifte sig med Ingar Svensdotter 1752-1829 och de fick tre barn, Lars f 1780, Sven och Milla

Husförhör Valleberga 35 år 1813-1819

Undantagsboende i den södra delen på östra längan

Det finns en bouppteckning från Måns som upprättades 1824.

Ur den kan man utläsa att han trost att han inte längre var verksam som rusthållare så bodde han som undantagsman på gården och ägde tre får varav två med lamm och en gås med ägg.

4. Lars Månsson (1780-1860 ) var Måns son och han gifte sig med Bolla Larsdotter fr Hagestad 42 ( 1784-1821)

Lars var med om enskiftet som verkställdes i Valleberga 1818. Det föregicks av ett möte den 28 juli 1813 och där var Lars närvarande liksom under flera andra möten där enskiftet avhandlades under flera år inna 1818 då det verkställdes. Ursprungligen så låg Valleberga 35 utmed kyrkgatan mellan Valleberga mot Löderup nära Valleberga kyrka. Gården nr 35 hade två längor men detta utökades till fyra när gården nyuppfördes 1818.

före skiftet

http://www.myheritageimages.com/C/storage/site165640542/files/50/96/20/509620_4394964oa9bu2g58xmb32b.jpg

Klinehus

Alla husen, såväg bonings- som uthusen, voro i äldre tider korsvirkeshus med ”klineväggar” och halmtak; de senare voro i allmänhet tämligen höga, jämförda med väggarna. Väggarna voro uppförda av ek eller furustolpar med ”binningsverk” och spjälor, kring vilka halmblandad lera slutligen fastkletades med fingrarna. Vid uppföranbdet av en gårdsbyggnad förarbetades vanligen timret av husbonden och betalda arbetare, med sedan spjälorna blivit insatta, inbjödos byns pigor och drängar till att ”klina” väggarna, då ägaren gäldade deras biträde med ett kalas kallades ”klinegille”. De mindre springor som uppkommo under väggarnas torkning , fylldes sedan med ny lera, ett göromål som tillkom hustes fruntimmer. De på detta sätt uppförda väggarna voro föga varaktiiga och måste årligen lagas.

Från ”Allmogelivet i Ingelstads Härad i Skåne”, 1876 Bruzelius

---------

Endast tre år efter att gården hade byggts då dog hans hustru Bolla endast 36 år gammal.

Bouppteckning efter Bolla. De hade ett rikt hemman. Bl a fanns det följade kreatur på gården.

6 hästar varav två hingstar

2 oxar

3 kor

2 kalvar

8 får med lamm

1 bagge

1 sugga

1 galt

4 gäss

----------------

Lars satt då ensam på Valleberga 35 med tre barn på 6,9 och 14 år. Då gifte han om sig med Gertrud Persdotter f 1794 (från Hagestad 35) den 24 nov 1821 samma år som Bolla hade avlidit den 11 mars

---------------------------

Husförhör Valleberga 35 år 1825-1832

Då bestod hushållet på Valleberga nr 35 av 12 personer:

Husbonen Lars 45 år

hustrun Gertrud 31 år

söner från första giftet Sven 23 år , Lars 14 år och Måns 11 år

från andra giftet Per 3 år

dotter från första giftet Ingar 19 år

och dotter från andra giftet Bolla född 1827

samt hans mor Ingar ( ej arbetsför som dog 1829 77 år gammal) som bodde i undantaget

dessutom hade de en dräng Sven 21 år, piga Kristina 20 år , en flicka Anna 10 år. Anna var tredje barn till Rusthållaren Sven Larsson , Hagestad 26 och fick alltså ge sig ut på jobb redan som 10 åring. Då var hon ett bland sex barn. Hon flyttade officiellt 1830, 15 år gammal.

5. Ingar Larsdotter (1806-1837) ärvde hemmanet Valleberga 35. Hon gifte sig med Måns Månsson ( 1797-1838) från Valleberga 49

De fick en son Lars Månsson ( 1832-1909) som ärvde Valleberga 35 och han gifte sig med Illena Jönsdotter( 1825-1911) De fick fem barn varav en dotter Ingar Larsdotter som jag och min fru Ann-Christine har övertagit deras vigselringar ifrån. De pryder våra ringfingar dagligen och det är verkligen roligt att få överta en ring från giftermålet i Valleberga Kyrka den 30 okt 1891. De var nästan helt oanvända eftersom det gick inte att ha någon ring på sig i det hårda dagliga arbetet utan först på vilodagen kom den fram i samband med gudstjänsten i Valleberga Kyrka. Ingar flyttade till Ingelstorp efter giftermålet

7. Måns Larsson (1857-1936) var hans son och han gifte sig med Hanna Andersdotter ( 1867-1922) De fick sex barn.

Måns bodde kvar på Valleberga 35 intill, sin död. På senare tid bodde han i "undantagsrummet" som fanns på gården. De gamle hjälpte till med att mata hönsen och passa barnen. Min mor Birgit som är född på gården 1927 hade ett gott minne av honom

----------------------------

På den fyrlängdade gamla korsvirkesgården Valleberga 35 fanns en uppfinning som troligen Måns hade konstruerat.

Grunden var en elmotor som fanns i en verkstad till höger om garaget när man kom genom porten. Elmotorer var mycket dyra och därför så försökte man på alla vis att flerfaldiga den nyttan.

Den elmotorn drev ett omfattande system av i taket och på väggarna upphängda axlar som hade trähjul på olika ställen. På dessa trähjul kopplande man sedan remmar allt efter vilken maskin som skulle köras. Det fanns även en vattenpump som man pumpade upp vatten i upp på hjällen där stod ett stort vattenkar och på det viset hade man rinnade vatten med självtryck ut på skilda delar så man slapp att springa med spannar. Axelsystemet drev en hackelsemaskin i ett rum och en bethack i ett annat. En sädkvarn var också kopplade till systemet och där maldes säd till svinföda ( gryppning som bestod av vatten och mald kornsäd)

8. Botilda Larsson ( 1898-1977) var hans dotter och hon fick ärva gården. Hon var min mormor och gifte sig med Herman Persson ( 1895-1984) so kom från Valleberga 16

9. Helge Persson (1935-2006) var deras son och han gifte sig med Maj-Britt Svensson

10. Stellan Persson f 1963 är hennes son och han har övertagit driften av det gamla rusthållet Valleberga 35

----------------------------

Lantmäteriets karta från 1705

http://www.myheritage.se/FP/fullSizePhoto.php?s=165640542&photoID=8509619&theme=7&siteID=165640542&popupHeight=840&randomParam=KDLBEJO&repository=&side=front

Google Maps

https://maps.google.se/maps?hl=sv&ll=55.411927,14.081275&spn=0.010926,0.033023&t=h&z=16

flygfoto

http://www.myheritage.se/FP/fullSizePhoto.php?s=165640542&photoID=8509612&theme=7&siteID=165640542&popupHeight=840&randomParam=WOYCJVK&repository=&side=front

0 Comments|72 Views|View full article
Genealogy:Vägarnas skick i bygden i början av 1800-talet
Posted by: Willy Persson on Jan 28 2014 15:14
Lite information om landskapet öster om Ystad.
Under 1800-talet rekognoserade militären regelbundet landskapet och beskrev framkomligeten för tex infanteri och kavalleri med dess transporter.

I början av 1800-talet finns följande beskrivning för trakterna där förfäderna levde öster om Ystad. – ett utdrag
Vägarna
Allmänna Landswägen igenom Benesta och Tryde Socknar är sandig, farbar med gröfre forverk alla årstider.
Wägarne innom Öfraby och Tosterups Socknar äro djupa och leriga höst och wår, äfven hela vintern om marken ej är frusen, således dessa årstider svåra för tunga fordon.

Wägarne innom Bollerup, Hannas, Hammenhög och Östra Herrestads socknar äro bättre än i förenämnde Socknar äfven de regnigaste Årstider.
Wägarne i Glimminge Socken äro ungef. af lika godhet med Hannas och Hammenhög.

Wägen genom Ingelstorp, Walleberga och Löderup har fordom varit stor Landsväg, men har i sednare tider ansenligen förfallit, och är isynnerhet förstörd genom den dåliga stenläggning där finnes. De smärre vägarne äro i allmänhet bättre närmare Hafvet.
Allmänna Landsvägen innom Köpinge är lerig och elak att passera Höst och Wår för stora fordon. Den gamla landsvägen genom Kabusa från Ingelstorp till Ystad är horibelt sandig och därföre mycket svår att passera alla årstider. Ny Bron öfver Köpinge ån är af träd och risquabel att öfverfara med ett lätt åkdon.
Wägarne innom Hoby Socken, den största som går genom Hoby och Qvarneby är betraktad som Häradsväg rätt god. De öfrige vägarne äro smärre och dåliga

Wägarne i Hörups Socken äro dåliga isynnerhet höst och Wår.

Vattendrag
Köpinge Å den största af vattendragen innom Herresta härad, utgör gränsen emellan Herresta och Ingelsta härader, börjar uti Albo härad af Christianstad Län. Vid Baldringe, Högesta och Fåraps byar omgifves ån af- höga och branta backar, nära ån, är landet lågt och platt 2 à 300 al: ifrån Ån. Vid Svenstorps och Köpinge bÿar är landet som omgifver på båda sidor om ån lägre än vid före nämnde byar, men å bräddarne äro nestanpå alla ställen branta. Det gifver likväl ganska många ställen der en Cavallerie Troup kan med beqvämlighet komma öfver ån.
Vid Baldringe torps ägor der ån kallas Fyla ån har hon gytje botten och svår att rida öfver. Vid Högesta ägor har ån sten och sand botten kan nästan på alla ställen vadas.
Vid Fårarp och Svenstorp är ån djup och har gytje botten, derifrån utföre till Köpinge byar är ån grund och har sand botten. Vid Bredastens huset äro 2ne vad ställen det öfra af 100. Mans front och det nedra af 20. Vid Tornåkra är ett vadställe af 50 Mans front. Vid Tjufva kroken kan ån vadas öfver alt. På en sträcka af 1000. alr åt öster ifrån Sandhusen kan ån vadas öfveralt. På alla dessa vadställen är sand botten och lätt för Cavallerie att passera. 200 al: nedan för Köpinge qvarn köres med vagn öfver ån, då man ej vill begagna bron. Öfver denna å äro följande broar: Vid Köpinge qvarn, en svag trä bro, vid Svenstorp qvarn och Allevad qvarnar, äro starka sten broar. Vid Högesta qvarn en svag trä bro, kan endast begagnas af Infanterie och Cavallerie. Vår floden inträffar vanligen i Mars Månad, påstår i 6 à 8 dagar. Under flod tiden är vattnet 4 à 6 fot högre än vanligt.

Tryde Ån börjar i Albo Härad faller i Tryde eller Fyle Ån Nord West om Stenby By, är af mindre betydenhet, kan på alla ställen vadas till fots och på de flästa ställen till häst. Wid Tryde Ka är öfver denna Å en stenbro, farbar för alla sorter vapen och fordon. Wid Onslunda är en bro af sten.
Ullstorps Ån tager sin början i trakten af Lunnarp och Stenby, där den ej är annat än en Bäck. I Qvärresta Socken blir den redan större och har där äfvensom i Ullstorps Socken ända till Ullstorps kyrka sumpiga stränder som gör den där svår att öfvervadas för Infanterie och omöjlig för Cavallerie. Ifrån Ullstorps Ka är den vadbar öfveralt.
Kabusa Ån är mycket liten och består af 3ne Grenar – de tvänne första sammanstöta ungef. 2 tusen Alnar från Kabusa By, äro ej annat än större Bäckar och kunna öfveralt öfvervadas – den tredje gren är äfven en större bäck som vid Kabusa faller i Ån, är i anseende till de stora Kärr som på de flästa ställen omgifva den, svår till och med omöjlig att öfvervadas af Infanteri, men för Cavallerie alldeles omöjlig. Ifrån Kabusa till Hafvet är Ån vadbar för Infanteri.

Jordmån
Benesta & Ullstorps Socknar. SandJord nästan öfveralt isynnerhet förstnämnde socken, den är i allmänhet mindre fruktbar.
Öfraby Socken bördig jordmån, den består af Lerblandad mylla.
Tåsterups Socken bördig jordmån något mindre lerblandad än i Ofraby Socken.
Bollerup, Hannas och Hammenhög Socknar. Ler och Sandblandad mylla, på några Ingelsta ställen blandad med små sten, isynnerhet.
Qwärresta Ingelsta fälad eller norra delen af Ingelsta, Ostra Herresta Socken, som till största delen består af Sand.
Köpinge Socken. Sandblandad mylla, till större delen ofruktbar, isynnerhet södra delen af Socken där man äfven träffar flygsand som fördrifver de bördigare fälten som äro därtill nära belägne.

Glimminge Socken. Jordmån är bördig och består af lermylla.
Ingelstorps Socken, Bördig jordmån, något lerblandad utom Hammars Bys ägor som endast består af Sand. Ingelstorps måse kan den tårra årstiden nästan öfveralt öfvergås af Infanteri, men den så kallade Hammars Sjön är omöjlig att passera.
Walleberga & Löderups Socknar. Norr om byarne består jordmån af lermylla, men ofanteligt stenbunden, Söder om Byarne består jordmån af lera utom längs hafsstranden där den är sandig.”

I slutet av 1850 talet ritades en sk generalstabskarta som visar den tidens vägnät. Kartan finns på Lantmäteriets internetsidor med Historiska kartor.
0 Comments|3 Views|View full article
Visits
0007289
 
Loading...
Loading...